som spindeln i nätet
...han har mig, ja det vet han nog om.
kampen som pågår i mitt huvud just nu alltså.. freaking insane. skräckblandad förtjusning i vad jag vill, orkar och känner.. varför ska det vara så svårt? kan ni snälla förklara hur ni vågar släppa in någon i erat liv som möjligtvis skulle kunna vända hela eran värld upp och ner? (och nej det behöver inte vara en negativ klang på den där meningen)
jag som alltid är så rak och ärlig känner just nu att jag är tom på ord. förvirrad av känslor och.. blank.
h u r, gör man för att släppa kontrollen?
varför kan inte jag oxå bara få leva för stunden och göra halvvilda chansningar?
nä juste. det var ju någon som fortfarande försöker ha kontroll över mig.
i n s a n e
nu ska tanten fortsätta vara mamma, ciao!
i don't wanna be anything other than, me.. 
